top of page
Kerstin Vl.jpeg
1+1.jpg
lisaullen.jpg
Sten Sandell.jpg
Kristine & Mats.jpg
O3 highres.jpg
image2.jpeg

LIPPARELLA

framför musik ur sin omfattande repertoar för barockinstrument och countertenor. Avgörande för ensemblens ovanliga profilering har varit tillkomsten av nya verk. Alltsedan ensemblen bildades 2007 har Lipparella samarbetat med en rad tonsättare såsom Erik Peters, Per Mårtensson, Madeleine Isaksson och Mats Persson. Utöver de verk som komponerats direkt för ensemblen har Lipparella även musik av Jukka Tiensuu, Harri Suilamo, Karlheinz Stockhausen, John Cage, Klaus Huber och Aldo Clementi på sin repertoar. 

Programmet på 3:e våningen presenterar tre kontrasterande verk, vart och ett med ett starkt personligt uttryck som visar vägen till aldrig tidigare hörda ljudlandskap. 

 

Czarne Latawce (Svarta Drakar) bygger på diktverket ”Campo di Fiori” av den polske poeten Czeslaw Milosz. I dikten spinner Milosz en tråd mellan avrättningen år 1600 av den neapolitanske matematikern och filosofen Bruno Giordano på ett torg i Rom, ”Campo di Fiori”, och tyskarnas slutgiltiga likvidering av Warszawaghettot i maj 1943. Tonsättaren Chrichan Larson har använt dikten för att utforska både ljudvärlden och det begreppsmässiga och härigenom försökt få den polska texten att ge musiken en del av dess gestiska karaktär; språkets ljud tas upp av musiken, ord och fraser blir byggstenar för musikaliska gestalter.

 

Lisa Streich har i sitt verk Fikonträdet låtit sig inspireras av Inger Christensens diktsamling Alfabet. Christensens diktsamling från 1981 är ett banbrytande verk där författaren förhåller sig till både den matematiska talserien som formulerades av Leonardo Fibonacci på 1200-talet och vårt alfabet. Av diktsamlingens 14 delar och 33 dikter fastnade Streich för den 6:e dikten och särskilt ett ord i dess mitt: Fikonträdet, vilket också blev titeln på hennes stycke. I verket använder sig Streich av olika alternativa speltekniker där musiken till viss del utgår från musikernas fysiska rörelser snarare än det klingande resultatet. Fikonträdet innehåller även inkomponerade rent koreografiska element. 

 

Lipparellas mångåriga samarbete med tonsättaren Kent Olofsson har resulterat i det drygt timslånga verket Champs d’étoiles (Stjärnfält) ur vilket några satser framförs här. Champs d’étoiles bygger på texter och tankar om pilgrimsfärden som ett sökande i det tidlösa mysterium det innebär att vara människa. Verket handlar också om musikalisk tidlöshet. Kompositoriskt har Olofsson sammanflätat stilar och tekniker både från nutida och äldre tiders musik och skapat en musik som har en egen, distinkt ton som är samtidigt både kärv och vacker. Champs d´Étoiles gavs ut i sin helhet på skiva 2017 på skivbolaget dB-productions.

 

 

PRESENTATIONSSEMINARIUM AV ETT KONSTNÄRLIGT FORSKNINGSPROJEKT KRING GESTIK OCH KOMMUNIKATION I ENSEMBLESPEL

 

Kerstin Frödin, doktorand i musikalisk gestaltning

Luleå Tekniska Universitet

 

Jag är doktorand vid Luleå Tekniska Universitet med ett forskningsprojekt som tar avstamp i min egen konstnärliga verksamhet som kammarmusiker. Min musikaliska erfarenhet spänner mellan tidig musik (HIP) och ny experimentell konstmusik i såväl renodlade musikaliska projekt som sceniskt och konstnärligt gränsöverskridande. Forskningsprojektet, med visuell gestik och kommunikation som ledord, inriktar sig på ny musik och syftar till att bättre förstå musikers förkroppsligade kunskap, hur den är relaterad till interaktionen med instrumentet och hur den kommuniceras under ett musikaliskt framförande. Ett vidare konstnärligt syfte är att utveckla konsertformer som omfattar scenkonstens uttryck och media.

 

Lipparella har som ensemble samarbetat under lång tid och utvecklat ett samspel som bygger på ett uppdelat men inte uppenbart ledarskap. I nära samarbeten med de tonsättare vi framför verk av och i konstnärligt gränsöverskridande projekt strävar vi efter en fördjupad scenisk medvetenhet och kommunikation såväl inom ensemblen som utåt.

 

I mitt forskningsprojekt har jag särskilt studerat två av de verk som framförs under kvällens konsert, Lisa Streichs Fikonträdet (2016) och Kent Olofssons Champs d’étoiles (2008-16).

 

Partituret till Fikonträdet är övervägande aktionsnotation, och Streich komponerar här en musik som struktureras utifrån såväl musikers rörelser som utifrån den redan i förväg resulterande klangen. Jag har studerat hur dessa förutsättningar som sträcker sig bortom det förväntade påverkat vår interaktion och kommunikation inom ensemblen. Olofssons Champs d’étolies är ett resultat av ett långt och nära samarbete mellan ensemble och tonsättare där vi ömsesidigt inspirerats av de kreativa processer som uppstår när ett verk blir framfört vid många tillfällen under lång tid.

 

I min presentation kommer jag kommer att söka synliggöra våra konstnärliga processer från ett inifrånperspektiv samt beskriva hur jag analyserar dem utifrån mitt forskningsperspektiv.

 

back to program

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

LÄS LIPPARELLA
8 händer, 1 flygel

8 HÄNDER, 1 FLYGEL


LISA ULLÈN
Tänkandet runt det improvisatoriska spelet bildar en symbios med mitt spelande och lyssnande; jag tänker inte runtomkring spelandet, utan i och genom det improvisatoriska spelet. Jag spelar till exempel olika rytmiska sekvenser och melodiska linjer, och lyssnar till klangen efter nedslaget. Improvisationen, spelandet, komponerandet, tanken, börjar för mig där musiken börjar. Klangen är ett rum att bli nyfiken i, att hitta fram till nya idéer och så vidare .Allt som ofta planlägger jag inte mina spelaktiviteter på ett medvetet plan, men mitt musikminne är som regel involverat och det är där mitt improvisatoriska metod övergår till ett kompositorisk skapande ”


STEN SANDELL
Om jag vore bildkonstnär och var tvungen att i numrerade fält måla en anvisad färg, så skulle jag hitta på någonting annat att göra. Om jag vore författare och bara fick skriva vad andra har dikterat, så skulle jag hitta på någonting annat att göra. Om jag som musiker var tvungen att spela efter anvisade noter istället för att improvisera, så skulle jag hitta på någonting annat att göra. Att kunna byta riktning, eller behålla den. Utan att förlora fokus, akustiskt och politiskt.

KRISTINE SCHOLZ & MATS PERSSON
Duons gemensamma banan inleddes 1969 då de studerade för Aloys Kontarsky på Musikhögskolan i Köln. De är verksamma som frilansande musiker i Sverige sedan 1972, initialt även som del i den internationellt erkända ensemblen Harpans Kraft, som turnerande i Västeuropa och Nordamerika.
Som duo fokuserar de på den nya musiken och har framträtt på de stora festivalerna och scenerna världen över, och har bland annat uruppfört verk skrivna direkt för dem av tonsättare såsom Aldo Clementi, Friedhelm Döhl, Dror Feiler, Johannes Fritsch, Erhard Grosskopf, Hans-Joachim Hespos, Luca Lombardi, Chris Newman, Christian Wolff och Zoltán Jeney.

 

Duon har agerat som pionjärer för verk av John Cage, Erik Satie och det ryska avantgardet, genom att framföra deras verk innan de blev allmänt kända. De har också uppmärksammat tonsättare med egna röster såsom Ivan Wyschnegradsky, J.M. Hauer och den säregne svenske kontrapunktisten Claude Loyola Allgén. Kristine Scholz är född i Wüstebrise, Schlesien. Studier i piano och kammarmusik i Hamburg (1964-68) och Köln (1969-72). Studier för Eckart Besch, Konrad Richter, Wilhelm Hecker
och Aloys Kontarsky. Mats Persson är född i Sandviken. Pianostudier för Greta Erikson
och samtida ensemblespel för Siegfried Naumann på KMH i Stockholm (1964-69). Mellan
1969-72 studerade han piano för Aloys Kontarsky på Musikhögskolan i Köln. Mats Persson
är också verksam som tonsättare.

back to program

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

BILLONE 1+1=1

Perluigi Billone (*1960) letar ofta efter det oupptäckta och skapar - från en tabula rasa - ett förhållande mellan kompositör, objekt och ljud som blir till ett nytt verk. Konst är alltså - för Billone och för oss som hans publik - en icke-diskursiv form av kunskap som språket inte kan komma ikapp; ett forum för en unik och berikande upplevelse: ”En kompositions uttryck strävar efter att vara en plats där dess multivalenser utvecklar sig och det redan kända kan förändras”. Samtidigt blir ett verk som uppfattas på detta sätt ”en plats som förblir öppet och som kan utforskas av andra enligt sina egna parametrar.”

 

Resultatet blir högst intensivt, framförallt när tonsättaren begränsar sina instrumentala resurser. Det stora stycket 1+1=1 (2006) för 2 basklarinetter - vars titel hänvisar till Andrej Tarkovkijs film Nostalgia där galningen Domenico förklarar inskriptionen 1+1=1 som finns på väggen i hans hus, medan han häller två droppar olja i handen, som ”En droppe plus en droppe skapar en större droppe, inte två droppar” - integrerar instrument, musiker och konserthall i en mångdimensionell ”happening” som, å ena sidan, Billone säger ”uppmuntrar varaktig, obalanserad, asymmetrisk”, dvs. icke-syntetiserande lyssning, och, å andra sidan, kräver uppmärksamhet; även på de mest minutiösa detaljerna.

 

I övergångarna mellan noise och ton, mellan instrumentala ljud, röst och språk (talande, sjungande, mumlande) utvecklas ett fascinerande ljudlandskap med stor suggestiv kraft som inbjuder oss att hitta vår egen kontaktpunkt.

 

Gustavo, baserad i södra Spanien där han specialiserat sig på nutida musik och improvisation, studerade i Sevilla och därefter på Guildhall School of Music i London. Han är medlem i och var med att grunda ensemblen Proyecto OCNOS, en mångsidig ensemble från Sevilla som har spelat på många festivaler, spelat in 2 CD-skivor och uruppfört ett dussintal stycken. Som frilansande musiker arbetar han också med ett flertal orkestrar så som Madrids symfoniorkester, Royal Symphony Orchestra i Sevilla och Euskadis symfoniorkester. Han är också en hängiven lärare och har de senaste 5 åren varit del av ett större socialt projekt i de fattigare delarna av Sevilla.

 

Rocío är en mångsidig klarinettist som specialiserat sig på samtida musik. Hon studerade vid Royal Northern College of Music följt av ett Junior Fellowship och International Artist Diploma, med stöd av Buffet Crampon. Hon har också studerat ett år på Hochschule der Künste Bern hos Ernesto Molinari där hon specialiserade sig på samtida musik.

 

Som en av grundarna av Distractfold Ensemble har hon spelat på bl.a. Internationale Ferienkurse für Neue Musik Darmstadt, Kalv Festival, Experimental Sound Studio, Kammer Klang, Spektrum, HCMF, Rainy Days, Klang Festival, IGNM Garde du Nord och Bludenz.

Distractfold har också varit besökande residensensemble vid Harvard University och Stanford University. Som frilansande har hon arbetat med Royal Opera House, BBC Symphony Orchestra, BBC Philharmonic Orchestra, BBC Concert Orchestra, Liverpool Philharmonic och Hallé Orchestra i Storbritannien och Orquesta Sinfónica de Madrid i Spanien.

back to program

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

Billone 1+1=1
O3

O3

Alessandra Rombolà  ( flöjt) är en mångsidig interpret av noterad nutida musik samt en improvisatör med ett unikt tonspråk. Med en mångfald av olika tekniker  vandrar hon obehindrat mellan noterat och improviserat. Hennes huvud intresse är experimentell musik, ljudinstallationer, videokonst och dans. Hon har  bjudits in på en mängd festivaler världen över. Hon är en av grundarna av ERGO SOUND, en ny ensemble baserad i Madrid. Hon har uruppfört verk av många tonsättare av den yngre generationen såsom  Joan Arnau Pámies, Ramon Souto, Henrik Denerin mm.

www.alessandrarombola.com

 

Esteban Algora ( dragspel ) har i sitt arbete bidragit till en stark utveckling av den  spanska nutida musiken  för dragspel. Han har uruppfört verk av mer än femtio tonsättare. Han har samarbetat med ett antal etablerade orkestrar :ONE, ORCAM, Plural Ensemble m fl. Han har även samarbetat med Zubin Mehta, Peter Eötvös, Peter Csaba och flera andra illustra dirigenter. Han är sen 2006 medlem i gruppen Ensemble Espai Sonor, har blivit inbjuden på många festivaler och medverkat i ett stort antal tvärkonstnärliga projekt . Han finns utgiven på till ex. Several Records, Naxos, Another Timbre och många fler skivbolag.

www.estebanalgora.es

Ingar Zach ( gran casa ) är en av Norges mest etablerade slagverkare. På senare tid har han varit verksam i  Dans les Arbres, Huntsville, O3. Senaste fem åren har han turnerat flitigt med olika soloprojekt och komponerat ny musik för ensembler såsom Speak Percussion, Quatuor Bozzini och Musikfabrik. Jim Denley har beskrivit Ingar Zach med följande ord :”…i en högst personlig perkussiv dansant gestik med rullning, skrapning, blåsljud…..blir trumskinnet en intim ljudplatform för en mängd tekniker, som ett mänskligt museum av ljud. Som grund har han Gran Casa, stor orkester trumman ,som fysisk och musikalisk bord : många ljud föds där och växer till unika klanger och textyrer.. han är den typ av musiker som manar till ett djupt lyssnande.”

www.ingarzach.com

back to program

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

Hidden Mother

HIDDEN MOTHER

Program:

Alexandra Nilsson: Ur Öländsk svit (2019) 
 - Byrum (sandsten)

 - Ramsnäs (sandsten) 

 - Kalkbrott (kalksten)

 

Alexandra Nilsson: Les Pyrenées (2019) för franskt skiffer och elektronikstämma

 

ALEXANDRA NILSSONS musik sträcker sig mellan ljudkonst, noise, electronica och fri improvisation. Hon är intresserad av att utforska fysiska material, både ljudligt, visuellt och kontextuellt, och hennes senaste projekt är baserat på sten. Alexandra Nilssons musik kan beskrivas som lyrisk men samtidigt brutal. Minimalistisk och maximalistisk. Organisk och o-organisk. Ordning och kaos. 

Om inget annat står angivet i evenemanget så är våra biljettpriser: 60kr - Medlemar / 100kr - Övriga

 

Bli Medlem - GRATIS ->

bottom of page